Stadgan uppmuntrar tendensbildning!

Vänsterpartiets stadgar uppmuntrar till tendensbildning

De senaste veckorna har Vänsterpartiets förhållande till mer eller mindre organiserade grupper inom partiet debatterats utifrån PS beslut att Revolution (tidigare Avanti) ska ses som ett parti (då de är en del av en trotskist international med egen programmatisk text). Den här texten ska inte handla om Revolution/Avanti utan om partiets stadgar och organisation.

Vänsterpartiets politik på riksnivå bestäms i grund på tre ställen. 1. Kongressen, 2. Partistyrelsen och 3. I riksdagen.

Då riksdagen i huvudsak har att driva redan tidigare beslut politik och att konkretisera den beslutade politiken lämnas den utanför det här inlägget. Sålunda fokuseras på två instanser. PS och Kongressen.

Lite stadgebakgrund. Kongress utgörs av en rad ombud från varje distrikt. Hur många ombud som ska utses från varje distrikt avgörs av hur stort distriktet är i förhållande till andra distrikt. Varje distrikt är garanterat två ombud. Ombuden väljs antingen på ett gemensamt medlemsmöte för alla distriktets medlemmar eller via poströstning (något som är betydligt vanligare). (Om kongressombudsformalian har jag tidigare skrivit här för de som vill se lite mer om det.) Varje röstande lägger lika många röster som platser som ska tillsättas(en får rösta på färre). Om distriktet ska välja 4 ombud (som Halland vid förra kongressen) och 100 personer röstar krävs således 51 röster för att bli vald.
Samma system används för att välja partistyrelse, med skillnad att det är ombuden på kongressen som väljer PS, det görs inte via brevröster.

Således. För att kunna påverka vänsterpartiets politik krävs att du har en majoritet med dig. Att det krävs en majoritet för att fatta beslut är inte konstigt, men här krävs en majoritet redan för att kunna vara med och rösta.

Den majoritetsregeln gör att det är fullt logiskt att försöka samla stöd för en åsikt om en har något som en vill ändra i partiet (och med tanke på antalet motioner varje kongress så är det rätt många som vill ändra på något). Om jag t ex skulle vilja införa hårdrock som en ideologisk grund för partiet skulle jag, för att bli vald, söka brett stöd för den åsikten för att kunna bli vald till ombud. Jag skulle inte lyckas första gången, men få några med mig. De skulle sedan ligga till grund för att få fler med i frågan till nästa kongress, förutsatt att motionen läggs igen.

Samtidigt, för att jag skulle kunna öka mitt stöd kan jag göra på två sätt. 1. Låta bli att tala om hårdrock i hopp om att jag ska bli inröstad som kongressombud. Det kommer leda till att frågan lyfts på kongressen, men inte att stödet ökar. Eller 2. Söka stöd för min åsikt i partidistriktet. Det kommer förhoppningsvis leda till att fler stöder åsikten, men det gör också att jag kommer lägga tid på att påverka mina partikamrater istället för att förändra världen utifrån vad vi gemensamt kommit överens om. Det kommer också att leda till att de som inte vill ha hårdrock som ideologisk grund inte kommer att rösta på mig. Utifrån de medlemssiffror som gällde för förra kongressen finns en hypotetisk möjlighet att om hälften av partiets medlemmar, minus en, tycker att hårdrock ska vara en ideologisk grund så kan det ändå vara så att inget ombud på kongressen tycker det. I det läget är det rimligt att organisera sig för att nästa gång få igenom beslutet. Vi blir ju starkare genom organisering.

Det finns en lösning på det. En annan lösning än majoritetsval av ombud, och en annan lösning än ”tendensfrihet” som förts fram som önskemål av delar av vänstern. En lösning som jag tror kommer innebära att vi lägger mer tid på att övertyga varandra om att just vår gruppering har rätt och mindre tid på att förändra samhället (men det lämnar jag därhän nu). Lösningen är att vi individualiserar kongressombudsvalet.

Om ett distikt ska välja 4 personer och hundra röstar, ska det inte behövas 51 röster för att bli vald, utan istället 25 (eller i praktiken 21, för det går inte att fyra får 21, men jag använder 25 här för det blir lättare pedagogiskt (mer på Wikipedia). Istället för att varje röstande röstar med fyra röster bör varje röstande bara ha 1 röst. Det gör att kongressen skulle få någon form av åsiktsrepresentativitet. Nu inser ju alla som är röstsystemsnördar att det skulle kunna leda till att alla, eller nästan alla, röstar på kandidat A. Då skulle det krävas många röstomgångar för att kunna välja alla, oavsett om det ska väljas 4 eller 20. Men då kommer det fina. Det finns ett system som löser det. Det kallas STV, som är en förkortning för Single Transferable Vote. Det fungerar så att när en röstar så gör en det genom att rangordna de olika kandidaterna. Min favorit är A, sen kommer B och därefter C etc. Om nu 25 röster krävs för att bli vald och kandidat A får 50 röster, så hade det ju räckt med en halv röst från varje röstande för att A skulle bli vald. Då är ju halva rösten bortkastad? Nej, inte i STV. Istället räknas bara en halv röst från varje röstande och den resterande halva rösten går till person 2 på varje röstsedel som hade A som förstanamn. (För nördig info på det här läs mer på wikipedia.

På det här sättet får vi höra hela partiet på kongressen. Det gör att makten hos den enskilde medlemmen blir mer jämt fördelad. (Ungefärliga siffror de som kommer). Om 100 hallänningar är av en åsikt så får de 4 ombud (räknat på 200 medlemmar och alla röstande). Om 100 stockholmare är av en åsikt så får de inget ombud. Det krävs (jag har ingen aning om hur många stockholm är så jag drar till med 2000) 1000 röster för att få (om jag minns rätt) 40 ombud. Med STV hade 50 medlemmar gett ett ombud. Dvs, om 50 medlemmar tycker att en enskild fråga är jätteviktig och röstar på folk som tycker det i första hand så kommer deras åsikt att vara representerad på kongressen.

Då är det också fullt rimligt att välja styrelse med majoritetsval likt idag. Styrelsen ska representera hela partiet. Kongressen ska vara hela partiet!

Nuvarande stadgeskrivning uppmuntrar till tendensbildning. Istället bör den uppmuntra till politisk diskussion och lyftandet av nya idéer. Därför bör kongressombudsvalet göras om och STV användas. Det kommer en motion om det till nästa kongress också. Vill du vara med så kan du kontakta mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Share