Faktum

Såg precis på veckans faktum (internet är bra att ha). Det nämndes att den indiska chefens hembiträdes barn eventuellt kunde få det bra i framtiden tack vare sin mors slit. 500 kronor i månaden som skickades hem till föräldrarna. Det fick mig att tänka på en dikt av Stig Sjödin ur samlingen Sotfragment från 1949.

Bandvalsaren
Med sparsamhet och övertid
drog han fram tre pojkar till studenten.
Han andades och levde genom dem,
de blev trappor mot solen.
Själv har han aldrig varit på bio eller teater
eller haft tid att läsa böcker.
De har lyckats och kommer hem till helgerna
och talar med främmande röster om dessa ting.
Deras kvinnor har kalla ögon
och föraktar honom när han äter med kniv.
Han ska aldrig förstå
vem som murat hans ensamhet.