Kongressombudsvalsordningsformalia
Det här är ett inlägg gällande valordningen för kongressombudsvalet i Vänsterpartiet. Det syftar till att framlägga de problem som finns med nuvarande ordning inom systemet. Jag är i grunden för ett annat system, la en motion om det till förra kongressen och kommer att lägga en liknande motion i år. Men, det är inlägget rör problem inom nuvarande system som skulle kunna rättas till inom nuvarande system.
Det finns vissa stadgebestämmelser som behöver vara med i resonemanget innan vi kommer till valordningen. Det är främst §§22 och 23 som är aktulla för det här inlägget.
§ 22. Vid personval krävs för att bli vald mer än hälften av vid valet avgivna godkända röster. Om inte tillräckligt antal kandidater uppnår detta röstetal företas omval mellan de ej valda som fått flest röster. I omvalet deltar högst dubbelt så många kandidater som skall väljas. De som i omvalet fått flest röster förklaras valda.
§ 23. Antalet suppleanter får inte vara större än antalet ordinarie ledamöter. Den ordning i vilken suppleanter inträder istället för ordinarie ledamot fastställs i enlighet med röstetalen. Vid lika röstetal fastställs ordningen genom lottning. Om suppleanter väljs med acklamation fastställs ordningen genom särskilt beslut eller genom lottning.
Det jag fokuserar på i det här inlägget är valordningen för postomröstning.
”Valordning för val med poströstning
1. De som nomineras som ombud ska tillfrågas av valberedningen om de kandiderar till ordinarie ombud eller till suppleant eller till både ordinarie och suppleant.
2. Valberedningens förslag och övriga nominerade sätts upp på två valsedlar, en för ordinarie ombud och en för ersättare. Föreslagna till ordinarie ombud sätts upp i bokstavsordning, föreslagna till suppleanter sätts upp i den ordning valberedningen föreslår. För varje namn ska anges om han eller hon kandiderar till ordinarie ombud eller suppleant eller både och.
3. Nominerade som kandiderar till båda uppdragen sätts upp på båda valsedlarna, övriga på respektive valsedel.
4. De röstande stryker de namn de inte vill rösta på. En giltig valsedel skall innehålla maximalt det antal ostrukna namn som ska väljas.
5. Om någon blir vald till både ordinarie ombud och suppelant betraktas denne vald som ordinarie ombud. Rösterna på denna person på valsedeln för suppleanter betraktas som obefintliga. (dubbelvalsavveckling).
6. De röster som vid dubbelvalsavveckling betraktas som obefintliga (punkt 5 ovan) påverkar inte antalet giltiga röster i detta val.
7. Suppelanterna träder in i röstetalsordning. Om två eller flera kandidater har samma röstetal träder de in i den ordning valberedningen föreslagit. Denna ordning ska framgå av valsedeln. Har inte valberedningen föreslagit någon inträdesordning lottas ordningen.
Låt oss för argumentationens skull utgå från att vi ska välja 4 ombud och 4 suppelanter, samt att vi har 12 personer att välja bland. Låt oss också namnge dem ¤1 – ¤12 och anta att alla ställer upp i bägge valen. För enkelhetens skull har vi 100 röstande. Det krävs således 51 röster för att bli vald. För att inte komplicera ytterligare struntar jag här i stadgan om könskvotering då den inte är intressant för resonemanget, men möjligen gör det hela ännu konstigare.
I ett val vid fysiskt möte kan man komma upp i fyra valomgångar. En första omgång för val av ordinarie. En andra valomgång för val av ordinarie, om inte tillräckligt många fått tillräckligt många röster i första valomgången, i vilken enbart dubbelt så många som ska väljas deltar. Därefter detsamma med suppleantvalt.
Tanken är att det med poströstningssystemet ska räcka med max två omgångar då bägge valen sker samtidigt. Men det är inte självklart.
Låt oss se på några exempel.
Om vi i första omgången väljer ¤1 och ¤2 till ordinarie och ¤3 och ¤4 till suppleanter. Då ska vi ha en andra valomgång i bägge valen. Men om ¤3 och ¤4 är bland de som fått högst röstetal i första omgångens ordinarieval ska dessa vara med bland kandidaterna i andra omgångens ordinarieval. Samtidigt har vi då 4 kandidater till de två kvarvarande platserna i suppleantvalet. Eftersom det är andra valomgången krävs inte hälften av rösterna, vilket gör att, om ¤3 och ¤4 blir valda till ordinarie, vi antingen får anse samtliga 4 kandidater till suppleantplatserna valda eller ha en tredje röstomgång för att välja ytterligare två suppleanter, i det vi antar att vi i andra valomgången bara utser två suppleanter enligt plan, bland de som i första omgången är bland de sex främsta i suppleantvalen.
Den situationen berörs inte i PS valordning.
Ytterligare ett exempel. Låt oss anta att det i valkåren, och bland kandidaterna finns tydliga uppdelningar. Låt oss säga att ¤9 till ¤12 är en intern opposition som anser att partiet ska samarbeta med Folkpartiet (ett exempel, det finns mig veterligen ingen sådan del i Vänsterpartiet) och att 20 av de röstande håller med. Låt oss vidare anta att det i första valomgången blir så att samma personer väljs till ombud som till suppleanter, ¤1 – ¤2. Det är nämligen inte orimligt att anta att de röstande röstar på samma personer i bägge valen i syfte att kunna försäkra sig om att den kandidat de önskar blir valda. Rent hypotetiskt och för tydlighetens skull skulle då röstsiffrorna kunna se ut enligt följande
¤1 o80 s80
¤2 o80 s80
¤3 o45 s45
¤4 o45 s45
¤5 o17 s17
¤6 o18 s18
¤7 o17 s17
¤8 o18 s18
¤9 o20 s20
¤10 o20 s20
¤11 o20 s20
¤12 o20 s20
Det skulle innebära att ¤1 och ¤2 är valda till ombud i första omgången. Att möjliga att rösta på i andra omgången är ¤3, ¤4, ¤9 och ¤10 (hur man gör när det är lika inför andra omgången är inte fastställt mig veterligen), av vilka ¤3 och ¤4 kommer bli valda. Att det i suppleantvalet, där en majoritet av rösterna inte krävs, finns ¤3, ¤4 (vilka blir valda till ordinarie), ¤9 – ¤12, ¤6 och ¤8 att välja bland. Då kommer resultatet där bli, förutsatt att ingen byter åsikt, att ¤6, ¤8 och två av ¤9–¤12 blir valda till suppleanter. Detta trots att en minoritet av de röstande vill ha ¤9–¤12.
Hade valet istället gjorts i 4 omgångar hade ¤1–¤8 blivit valda.
(Jag är av åsikten att kongressombuden ska vara åsiktsproportionella mot de röstande, så att om 25% av medlemmarna har en åsikt bör också 25% av ombuden ha det, men så fungerar inte systemet idag. Men det i ett senare inlägg.)
Att genomföra två val samtidigt kan sålunda påverka röstutgången.
De här problemen har inte kommenterats av PS i valordningen. Åtminstone det första exemplet hände på riktigt vid förra kongressen.
Poströstning i sig är dock positivt då det ger alla möjlighet att delta. Det är inte kopplat till fysisk plats eller viss (särskilt) begränsad tid som ett gemensamt medlemsmöte kan vara.
En lösning på ovanstående problem vore att bifalla den motion jag kommer att lägga om STV-val vid kongressombudsvalet. Men mer om den i ett senare inlägg.
I övrigt. Har kongressuppleanter yttranderätt på kongressen? Enligt ”§ 24. Suppleant i styrelse eller annat organ har endast rösträtt vid tjänstgöring i ordinarie ledamots ställe. I övrigt har suppleant samma rättigheter som ordinarie ledamot och kallas till alla möten.” borde det vara så om det inte finns annan bestämmelse som motsäger detta. Dylik har jag inte funnit. Någon som har ett klargörande?