Magnell
Vilken musik man lyssnar på är inte en konstant. Man upptäcker ny musik och slutar lyssna på annan. Ofta finns däremot någon stil eller artist som inte försvinner. En sådan artist för mig är Ola Magnell. Första skivan kom 1974 och han håller fortfarande på. Av naturliga skäl så upptäckte jag honom inte 1974 (jag var inte född då) utan i mor och fars skivsamling i, tror jag, sexan. Sedan dess har Olas musik funnits med, ibland i bakgrunden och ibland mer aktivt.
Musikaliskt kan man beskriva Olas musik som popig rock, ofta med en vemodig progressiv känsla.
Det är för det mesta lättlyssnad musik, ibland dock med en lätt skum touch som i ”Vals i Hades”.
Med risk att bryta mot några copyrightlagar vill jag citera några stycken ur några av Olas låtar.
Först ut en bit ur en låt som verkar väldigt aktuell trots att den kom ut 74.
Ur: medan hökarna kretsar:
”Hemma här är våldet dolt
Men harm och vrede växer fort
Över lögnen, över terrorn, över morden
Listan kan bli lång men materialet är för stort
Och det stockar sej i halsen inför orden
Kejsaren förskansar sej i maktens vita hus
Dit han valts av fria världens demokrater
Dem har han vänt ryggen i ett maktfullkomligt rus
I sitt hov av löftesrika psykopater
Men vem har valt just dem att bära frihetens standar?
Vem har gett dem rätt att mörda våra bröder?
”Gud” är deras svar
Men Gud är knappast anträffbar
För en människa som offras och förblöder”
Givetvis finns det mer i låten och den funkar lika bra idag med den borgerliga regeringen och amerikansk imperialism som 1974.
Nästa bit kommer från skivan ”nya perspektiv” från 1975. I mitt tycke Olas bästa skiva.
Ur: Min nye magister
”Du kan varenda lösning
Du vet varenda svar
Och talar om dej själv som den sanne marxisten
Du låter lika säker
Som en gång gamle far
Och lika rigid som min gamle magister
Du står där med din fana
Som en pater med sin stav
Och mässar för en församling som redan är frälst
– Tillsammans får vi styrka
Bakom appeller och krav
Men det begriper vilken profitör som helst
För allt som hänt har lärt dom något, eller hur kamrat
Men när jag lämnat tanken och lugnet i min lya
Är jag dubbelt tom och tyst och vilsen i kvadrat
För skiten sitter lika hårt under kläder som är nya”
Min nye magister är i grunden en kritik av proggrörelsen från vänster. En kritik av dogmatism och organisationsonani. Kan tilläggas att den spelades på Stuvs bygdegård på midsommar. Alla kanske inte var tillräckligt nyktra eller närvarande för att märka det.
Ur: När jag dör
”När jag en gång dör
Det verkar bli rätt snart
Då kan du känna dej stolt
För att du var så smart
Då kan du känna dej nöjd
Med vad du gjort mot mej
Sen kan du sitta där och sucka
Hela livet ut och ångra dej”
Även covers är något Ola hanterar. Ovanstående är från en cover på Loudon Wainwright IIIs ”Unrequited To The Ninth Degree”. En tänkvärd låt om känslan hos någon som inte behandlas väl av omgivningen. En låt som fler borde höra på.
Från skivan Höstkänning från 1977 kommer låter Rulltrappan och detta utdrag:
”Andra har paxat
För att kalla sej socialister
Dom säjer ”solidaritet” men sprider förbittring och hat
Dom som inte följer deras mallar kallas nihilister
Av vår nye magister
Han kallar sej marxist men låter som en sann moderat
Men jag skiter i mallar
Jag skiter i konstnärsidealen
Det behövs säkert både poesi och propagandamusik
Men dom får mej att känna skuld enligt den puritanska moralen
Världen är galen
Om allting bara blir en förevändning att älta politik
Men rulltrappan rullar
Och jag plågas av musik som söver
Varenda liv, varenda känsla så länge ruljangsen går bra
Dom får dej att vilja ha och vilja ha en massa prylar å klöver
Men vad du behöver
Är en boning i dej själv – det måste man ha”
Det viktigaste här är kanske den sista meningen i utdraget. En boning i sig själv – det måste man ha. Ska man kunna förändra världen så måste man veta var man har sig själv.
Det finns även en socialrealistisk ådra i Olas alster. Från skivan Straggel och Strul (1979)
Ur: Hos Kuratorn
”Jag sitter hos kuratorn och vi rör oss inom ramen
För allt från första fyllan till tji studentexamen
I skvallerstan där man blev född och formad och bedragen
Av plugg och bud och borgerskap och Gud och jantelagen
Man hämmades av hygglighet och knäcktes av kutym
Så damp man ner i storstan, knappast fri men anonym”
Därefter följer massor av verser kring sång-jagets resa med missbruk av allahanda droger och synen på samhället. En verklighet som är just verklighet för alldeles för många.
Men Ola har också kortare och tänkvärda låtar som denna från Europaväg 66 (1981)
”Elegi Över Gårdagens Vedermödor I Blåbärsskogen Med Ty Åtföljande Lumbago”
Jag plockade lingon och blåbär igår
Jag kröp efter marken ett slag
Så ont som det varit om blåbär i år
Det har jag i ryggen idag
Vill man läsa hela texterna och betydligt många fler kan man göra det här. Man kan också titta in på Olas egna sida där det också finns massor av låtar.
Vill man lyssna så kan man köpa skivorna (de brukar finnas på vevgrammofonen) eller skaffa sig musik som man brukar göra det vad gäller annan musik.
Svensk musik när den är som bäst.
Andra bloggar om: Ola Magnell, musik, socialism, progg
Björn Fridén Says:
Detta är tredje gången på en vecka som någon försökt övertyga mig om Ola Magnells förträfflighet. Är det nån ny fluga som drar över landet?
Jesper Says:
Hoppas kan man ju alltid. Det vore han värd. Om inte annat kanske du ska ta det som ett tecken på att du borde lyssna in dig lite på honom. Det är ju bara du som kan avgöra om du gillar hans musik men det krävs ju att du lyssnar först.
Magnus A Says:
Trevligt att du uppmärksammar Ola! Alla Olas finstämda visor, såsom Ungmön dansar eller Staffans lykta(!), tycker jag också är värda att nämnas. Mycket stor konst.
Magnus A Says:
Apropå orden ”en boning i sig själv det måste man ha”, så är ju även värt att nämnas orden ”‘Det börjar inifrån’, sa gossen, ‘det som blir en schysst revolution’”, i låten ”På snespår”, Magnells version av Dylans ”Lily, Rosemary And The Jack Of Hearts”.
Just ”På Snespår”, samt visan ”Vällingklockan” är upplagda på Youtube. Sök på Magnell.
